Man är inte sysslolös som förälder och veckorna rullar lätt på, vinter blir till vår och plötsligt är det sommar med skolavslutningar och sommarfester som uppvärmning inför ledigheten. Äntligen kommer vi hinna med allt det där andra vi vill göra samtidigt som vi laddar batterierna för höstens vardag. Men att bara bryta de rutiner som formar ca 70 % av årets dagar är inte helt enkelt. Och när semestern avslutas är man många gånger inte alls så utvilad som man hade tänkt sig. Så hur ska man tänka nu när sommaren är här? Vilka förväntningar har vi och hur gör vi med relationen när vi nu plötsligt har tid för varandra?

Jag heter Gustaf Möller och är företagare, coach, föreläsare och pappa till Saga (8 år), Lea (6 år) och Sigge (2,5 år). Men jag är också make till min fru Lina Möller som jag älskar och som jag i år varit tillsammans med i 20 år, varav 10 år som gifta. Det märkliga är att kärleken aldrig har varit starkare trots utmaningarna som företagare och småbarnsförälder. Eller kanske jag borde skriva tack vare utmaningarna? För när vi fick vår första dotter Saga 2014 förändrades livet över en dag. Plötsligt var Saga en del av vår familj och våra rutiner. Snabbt började det uppstå nya situationer som Lina och jag aldrig hade stått inför tidigare. Och även om vi hade pratat om förväntningar inför föräldraskapet var det något annat att praktisera det på riktigt. Efter ungefär 1,5 år som föräldrar kände båda att det var något som inte stämde. Vi brukade aldrig bråka men plötsligt kunde vi inte komma överens. Det var som att vi inte förstod varandra. Jag ville ha mer egentid och Lina tyckte vi skulle ha mer tid som familj. En klassisk konfliktyta har jag förstått såhär i efterhand. Eftersom jag jobbar med konflikter, samarbete och hälsa i mitt yrke tog jag initiativ till att vi skulle söka hjälp innan det blev för infekterat. Att förebygga något är alltid lättare än att ta hand om olyckan när den har hänt. Vi bokade därför tid hos en parterapeut via Svenska kyrkan och plötsligt satt vi där spända på att nu få klargjort vem av oss som hade rätt. Givetvis fick vi aldrig något svar på den frågan utan istället började en resa med att lära känna oss själva och varandra. En resa som lett fram till att vi idag kan titta varandra i ögonen och känna en kärlek starkare och tryggare än någonsin förut.

Är det alltid en sådan kärlek? Absolut inte! Ibland känner ingen av oss för att vara i närheten av den andra. Lina kanske har pms, jag kanske är stressad, Lina kanske är trött, jag kanske är i behov av ensamhet. Anledningarna till att behöva distans kan vara många men nu har vi lärt oss att ge varandra det utrymmet samtidigt som vi aldrig prioriterar bort tiden och samtalen tillsammans. För vi har lärt oss den hårda vägen, hur avsaknad av detta kan skapa ett avstånd långt bortom det fysiska. Ett avstånd som känns som flera mil trots att vi står i samma rum. Som om det var en hinna mellan oss man inte kommer igenom, eller ens vill försöka ta sig igenom.

Jag är ingen parteraput och inte heller någon psykolog. Men min bakgrund från arbetslivet och i synnerhet den praktiska erfarenheten av att vara småbarnsförälder och att ha gjort en utvecklingsresa tillsammans med min fru, har lärt mig ett antal saker som jag gärna skulle vilja dela med mig av. Mitt hopp är att kunna hjälpa något annat par som kanske känner igen sig i något av det som jag skriver. För det är inte helt ovanligt att relationen utmanas när semestern närmar sig, framför allt inom tre olika områden:

1. Otydliga eller för höga förväntningar

2. En osäkerhet av att plötsligt behöva umgås tillsammans 

3. Allt för mycket tid läggs på andra än oss som par

Låt oss börja med förväntningarna

Detta är inget konstigt egentligen, samma sak gäller förväntningar på arbetet eller i föreningen där jag är verksam. Om vi som samarbetar inte delar förväntansbild är det upplagt för missförstånd och konflikter längs med vägen. Givetvis gäller samma sak i en relation. Om jag exempelvis går och tänker på hur härligt det ska bli med helt fri och obokad tid hemma, samtidigt som min fru ser fram emot att planera in fullt av besök hos vänner och familj är det bäddat för osämja redan innan semestern ens har börjat. Ta er därför tid att prata igenom era förväntningar på semestern. Det kan säkert vara så att ni behöver olika saker och då behöver det såklart finnas utrymme för detta. Och om man tar sig tiden brukar man ofta kunna hitta aktiviteter där båda faktiskt kan känna sig nöjda.

Ett annat vanligt misstag är att man har för höga förväntningar där man bokar in så mycket att vi istället för att glädjas åt det vi hann med, känner en stress och frustration över allt vi inte hinner med. Att vara småbarnsförälder är en prioritering som för med sig en påverkan på det jag tidigare kunde göra. En viktig del för att finna harmoni i sig själv och varandra är att acceptera denna nya situation. Vi kommer inte hinna med allt vi hann med tidigare men det kommer en tid när jag har den tiden igen.

Att plöstligt ha tid för varandra

En annan utmaning är att vi plötsligt märker hur långt ifrån varandra vi står. När vardagen rullar finns det så mycket annat som stjäl vår uppmärksamhet. Men när semestern är här har vi plötsligt tid för varandra och kanske framför allt tid att känna av den där hinnan som kanske finns emellan oss. Semestern blir som en typ av katalysator för alla känslor som jag tryckt undan i vardagen. Detta kan vara väldigt jobbigt och för många en trigger att faktiskt skilja sig. Och visst kan en separation vara bästa vägen framåt. Men om man trots allt vill försöka kan man se den här jobbiga känslan som en trigger att faktiskt göra något åt situationen. Det är nu vi har tid och kraft att slå hål på bubblan, men någon måste vara den första som tar ett initiativ. Är det kanske du som fixar barnvakt en kväll så att ni kan prata? Kanske är det du som lägger armen om din partner en kväll när ni har ätit? Ingen relation blir bra utan ansträngning och någon måste då vara initiativtagare. Om det är du så gör det inte för svårt. Kanske handlar det första steget om att adressera frågan en kväll genom att berätta hur du upplever relationen. Tänk inte att allt måste lösa sig direkt utan att det får bli startskottet på fler samtal, det där lilla hålet i hinnan som gör att det kan börja pysa ut. Ni kanske pratar i 2 minuter första gången och sen bestämmer ni en annan kväll då ni ska prata igen.

Om du tycker det här med samtal är svårt så finns det hjälp. Gå på parterapi som vi gjorde. Att ha en tredje part som kan hjälpa till förenklar något oerhört. Inom Svenska kyrkan är kostnaden för ett samtal dessutom endast 300 kronor. Kanske är sommarens insats att boka en tid till efter semestern och sen tar ni det därifrån? Och kom ihåg, det behöver inte vara kris för att ta hjälp. Se det som en investering i varandra.

Egentid, familjetid och partid

En tredje utmaning är att man lätt är tillgänglig för alla andra och glömmer bort sig själv och framförallt varandra. När vi började vår parterapi fick vi göra en övning där vi fick fördela en cirkel efter hur mycket tid vi lade tillsammans och var för sig innan barnen. Lina och jag var överens om att det var ca 50/50, dvs halva tiden lade vi tillsammans och halva vår tid hittade vi på saker på egen hand. Sen frågade hon hur det ser ut nu, om vi lägger in en tredje kategori som är familjen. Plötsligt fick vi rita om cirkeln rejält, där tiden som par fick ca 5%, egentiden 10% och familjen resterande 85%. Vi hade bråkat mycket om egentid och familjetid men det som vi där och då insåg var att det största hotet mot vår relation var bristen på tid tillsammans. När vi sedan började undersöka detta blev det tydligt hur våra föräldrar, släkt och vänner fick ta en alldeles för stor del av vår tid tillsammans, något vi fick i uppgift att förändra. Vi skulle ”packa vår bil” som en metafor för vår nya resa som familj och par. Detta var och är inte helt enkelt då man inte vill göra andra besvikna eller riskera att tappa goda vänner. Men vi tog oss igenom det och plötsligt fanns också större möjligheter att göra fler saker som familj och par.

Inför semestern slåss många med samma utmaningar. Istället för att umgås tillsammans bokas det in träffar med föräldrar, vänner och släkt. Trevligt såklart men vad är viktigast för oss? Och landar ni i att vissa relationer utanför familjen är högt prioriterade för er så finns det alltid en möjlighet att korta ner tiden. Kanske räcker 2-3 dagar istället för en vecka? Och kanske det är viktigare för en av er vilket betyder att den andra kanske då kan pysa iväg på något eget under några dagar för att sedan mötas upp tillsammans igen efter besöket? 

Förutom dessa tre områden finns det ett antal enkla tips som man kan testa på under semestern. Förslagsvis så läser ni artikeln och nedan lista tillsammans för att sen välja något som just ni tycker känns rätt för er denna sommar. 

Det finns mycket man kan göra för att förebygga att relationen spricker och för att stärka kärleken mellan varandra. Det svåra brukar ofta vara det första steget. Hinnan mellan er kan kännas ogenomtränglig eller tröttheten för stor. Då kan det hjälpa att släppa tanken på att man ska fixa allt på en gång. Eller tro att man kan uppnå någon kärlek hämtad från ett amerikanskt romantiskt drama där allt slutar lyckligt med stämningsfull musik och okända människor applåderandes över er kärlek. Verkligheten ser annorlunda ut. All typ av förändring och måluppfyllelse ser annorlunda ut. Allt börjar med ett första steg, följt av ytterligare ett, hela vägen tills man står där på toppen av berget. Klart att toppen av berget lockar men den första platån på vägen är också vacker. Likaså ger varje liten ansträngning en positiv effekt på relationen, ibland synligt och ibland utan att det syns, som ett frö som ligger och gror under jorden.

Semestern är en tid som kan vara både jobbig och givande för en relation. Lägg inte för höga krav på er själva, det är trots allt en kort period och relationen kan man jobba på i vardagen under hela året. Hitta just ert sätt att putta in go energi i relationen, både på semestern och efteråt. Mitt eget bästa tips är veckogenomgången. Varje söndag går Lina och jag igenom veckan som kommer med fokus på det praktiska. Vem hämtar, vem lämnar, vad ska vi äta, hur gör vi med aktiviteterna, vem är hemma om det blir vabb, behöver vi städa osv. Detta skapar samsyn och tar bort en massa konfliktytor veckan som kommer. Vid sidan om det praktiska reflekterar vi också om veckan som varit. Hur mår jag? Hur känns det med barnen? Hur känns vår relation? Vad är det bästa Lina gjort från veckan som varit? Denna del skapar en känslomässig samsyn och för oss närmare varandra i relationen. Och genom att göra det varje vecka blir samtalen sällan laddade eftersom inget hinner växa till den där ”känslobomben” som tidigare kunde smälla om någon trampade på fel tå.

Småbarnslivet är vad det är, med alla härliga och utmanande stunder. En del handlar såklart om acceptans kring detta och en del handlar om att under tiden skapa de bästa förutsättningarna för mig själv och varandra att kunna njuta. Man kan inte göra allt men man kan göra mycket och jag hoppas att de här raderna ska hjälpa just dig att njuta tillsammans av semestern som kommer och därefter fortsätta ta hand om varandra. Kärleken är trots allt en av livets delikatesser!

- Gustaf Möller, VD Kryast