Vi använder kakor (cookies) för att ge dig en bättre upplevelse på webben. Genom att besöka vår webbplats accepterar du vårt användande av kakor.

Till textinnehållet på sidan. Tryck Alt+S

Lånevillkor

När du tar ett lån ska du leva med det ett bra tag. Därför bör du sätta dig in i vilka villkor som gäller för lånet.

Räntan

Räntan är kostnaden för att få låna. Den beräknas normalt som procent på skulden. Alla kreditgivare måste ange hur hög den effektiva räntan är. Den motsvarar den totala kostnaden för lånet när alla avgifter för upplägg, avisering etc också har räknats in. Den effektiva räntan är mer intressant än själva räntesatsen. Ett lån med låg ränta kan ju bli väldigt dyrt om det sedan kommer till en massa avgifter.

Effektiv ränta beräknas med hjälp av regler i Konsumentkreditlagen. Den effektiva räntan måste anges för att du ska kunna jämföra olika lån på ett snabbt och enkelt sätt.

Återbetalning

Långivaren vill förstås ha tillbaka sina pengar. Därför betalar du (amorterar) ditt lån löpande enligt en bestämd plan. Hur lång tid du får på dig beror på lånets storlek och säkerhetens livslängd.

För en bil brukar löptiden inte vara längre än sex år. När bilen är tio år eller äldre bör lånet vara återbetalat. En fastighet har en mycket längre livslängd. Då kan löptiden sträcka sig över 40 år.

Vilken ränta får du?

Marknadsräntan är dagens pris på pengar. Den är - precis som priset på olja, kaffe och andra råvaror - ett resultat av de affärer som köpare och säljare gör på marknaden. Därför rör den sig upp och ner.

Vilken ränta du får betala på ditt lån beror i första hand på marknadsräntan. Långivaren lägger sedan på en del för att skydda sig mot inflationen, få betalt för sina omkostnader och för risken att du inte kan betala tillbaka. Nästan alla banklån har rörlig ränta. Det betyder att den följer marknadsräntan upp och ner. Då vet man inte i förväg exakt hur hög räntan kommer att vara.

Om du lånar till en bostad kan du binda räntan för en viss period. Det betyder att den ligger kvar på samma nivå oavsett vad som sker på marknaden. Du kan binda räntan mellan tre månader och 15 år. När den avtalade tiden har gått omsätts lånet, det vill säga att du får ett nytt avtal med den ränta som då gäller.

De räntor som du betalar får du dra av i deklarationen. Om du betalar mindre än 100 000 kronor om året i ränta får du en skatteminskning på 30 procent. På belopp över 100 000 får du en skatteminskning på 21 procent.

Vilken återbetalningstid får du?

Det kan locka att ha en lång amorteringstid eftersom du då får en lägre kostnad per månad för lånet. Nackdelen är att ju längre tid du låter lånet löpa, desto mer kostar det dig i form av ränta och eventuella avgifter.
Rak amortering innebär att du betalar av en lika stor amortering på din skuld varje förfallodag. För varje förfallodag blir skulden som räntan ska beräknas på allt mindre, och i takt med att du betalar mindre ränta sjunker din månadskostnad.

Om du har ett annuitetslån betalar du samma summa varje förfallodag under hela lånets löptid, förutsatt att räntesatsen är densamma. I takt med att skulden sjunker betalar du mindre ränta och amorterar mer. Om räntesatsen ändras under tiden kommer summan du betalar att öka eller minska. I annat fall förändras återbetalningstiden till en viss gräns som framgår av skuldebrevet.

Boendelån med lång löptid har ibland en så kallad serieplan som löper på 30-40 år. Denna typ av lån liknar ett annuitetslån med lite amortering i början och mer allteftersom. När du omsätter lånet kan du ändra planen om du vill.

Det är inte alltid så klokt att göra avkall på sin ekonomiska marginal för att man vill bli skuldfri. Betala därför av dina lån i ett tempo du klarar av. Ett tips är att både amortera på lånen och spara en viss summa varje månad. På så sätt kan du skapa en buffert samtidigt som dina skulder sjunker.

Dyra lån, till exempel topplån på bostaden, kan det dock vara bra att försöka bli av med så fort som möjligt.

Två om lånet

Om ni är två om lånet är ni solidariskt anvariga och långivaren kan kräva en av er betalt för hela beloppet. Men i kontrolluppgiften till Skatteverket utgår långivaren från att ni står för hälften var av ränteutgiften. Meddela långivaren om ni vill fördela på annat sätt så att Skatteverket får rätt uppgifter. Ni kan också ändra direkt i deklarationen.



För innehållet svarar Institutet för Privatekonomi

Stäng Skriv ut